1395-1441 Flemish Jan Van Eyck Locations Painter and illuminator, brother of Hubert van Eyck. According to a 16th-century Ghent tradition, represented by van Vaernewijck and Lucas d Heere, Jan trained with his brother Hubert. Pietro Summonte assertion (1524) that he began work as an illuminator is supported by the fine technique and small scale of most of Jan works, by manuscript precedents for certain of his motifs, and by his payment in 1439 for initials in a book (untraced) for Philip the Good, Duke of Burgundy. Jan is first documented in The Hague in August 1422 as an established artist with an assistant and the title of Master, working for John III, Count of Holland (John of Bavaria; reg 1419-25), who evidently discovered the artist while he was bishop (1389-1417) of the principality of Liege. Jan became the court official painter and was paid, with a second assistant when the work increased in 1423, continuously, probably until the count death in January 1425.  Related Paintings of Jan Van Eyck :. | Adam and Eva | Man in aRed Turban | The Ghent Altar e5 | The Ghent altaarstuck | St Jerome |
Related Artists:
AST, Balthasar van der
Dutch Baroque Era Painter, ca.1593-1656 1657). Dutch painter. He was the brother-in-law of Ambrosius Bosschaert (i), whose household he entered in 1609, after the death of his father. He remained as Bosschaert's pupil, until he was 21. In 1615 van der Ast moved with the Bosschaert family to Bergen-op-Zoom. However, a year later the Bosschaerts were living in Utrecht, but van der Ast is not recorded there until 1619, when he was entered as a master in the Guild of St Luke. He remained in Utrecht until 1632, then lived in Delft, where he enrolled in the painters' guild on 22 June 1632. On 26 February 1633 he married Margrieta Jans van Bueren in Delft, where he spent the rest of his career; the marriage produced two children.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
MIERIS, Willem van
Dutch Baroque Era Painter , b. 1662, Leiden, d. 1747, Leiden, Dutch painter, was the son of Frans van Mieris sr.. His works are extremely numerous, being partly imitations of the paternal subjects, or mythological episodes, which Frans habitually avoided.